Berg- och dalbana

Den här veckan har varit en riktig berg- och dalbana. I måndags var det kommunfullmäktige. Blev så bekymrad över den nyvalda ledamoten som gjorde ett utfall mot socialdemokraterna.

Det ligger tyvärr i politikens mekanism att det ska vara konflikt. Men kan man bygga ett engagemang på hat? Nää. Frustration? Ja. Frustrerad blir man väl när man inte har kanaler för sina tankar och idéer.

Jag undrar också hur dom ungdomarna känner sig som inte förstår vad kyrkorådet i Oskarshamns församling håller på med. När ungdomarna, enligt Nyheternas artikel, säger att de kommer att sluta om kyrkoherden försvinner då svarar kyrkorådets ordförande lamt; "Det vore oerhört tråkigt". Vi kan inte behandla ungdomar på detta sätt. Hur ska vi kunna skapa ett samhälle där vi känner tillit till varandra, där ungdomar känner tillit och framtidstro, om vuxenvärlden sviker? Det är dags att skilja kyrkan från politiker. Låt svenska kyrkan styras av de som är engagerade inom kyrkan och som vill missionera om kristendomen.

Den stora höjdpunkten den här veckan var när oskarshamnaren, riksdagsmannen, tjänstledige lokalreportern, distriktsordförande för s i Kalmar län Håkan Juholt blev föreslagen av valberedningen som partiledare för socialdemokraterna. Oj, oj, oj, känns fortfarande lite overkligt, men vilken glädje. Håkan brinner för det han gör. Det kommer att bli bra det här!

Brinner gör det tyvärr också i Japan, Fukushima. Det händer så mycket i världen runt omkring oss. Så mycket som kan vara svårt att ta till sig. Då är det tacksamt att ha en egen trygg hamn att få landa in i och hämta nya krafter.